Nu när hösten är här ÄLSKAR jag ljus. Lampor, värmeljus, mysbelysning, love it. Det blir liksom finare i mörkret. Jag är en sån som gillar mörker, kanske inte då det är mörkt typ dygnet runt men såhär, mörkt o murrigt.
Igår fick mitt hjärta sig en kram. Finaste lilla H såg direkt på min son och sa hans namn, nåt jag inte hört förut. Rent o glatt "theo" sen kramades hon tills han oroligt tittade på mig o jag fick ta över goset med lilla H. Han uppskattar kärleken men han lekte ju detektiv. Inget kan få mig att må så fantastiskt som när någon tycker om min son. O där fanns så mycket ärligt "tyck om" att jag inte kunde sluta le.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar